Dagen började vid halv sju, upp och slänga in en omgång i tvättmaskinen, drämma igen luckan (dummar än dummast den där luckan till maskinen, hoppas hyresvärden fixar det snart), sen sova en stund till, tillbaka till tvättstugan för att slänga in nästa maskin och sen käka frukost.

Annars så har jag spenderat dagen med att lyssna på "Fettskrämd" (Lars-Erik Litsfeldt). Tankeväckande bok, och mycket av det han säger känns som om det kan stämma, kolhydrater är ju trots allt socker, det är ju ingen nyhet precis. Men att bara leva på kött känns väl lite sådär. Särskilt ur ekonomisk och miljömässig synpunkt, det går åt betydligt mer energi för att producera ett kilo kött än ett kilo mjöl t.ex Å andra sidan så blir man mätt av mindre. Nåväl, tankeväckande som sagt. Även om jag börjar bli så trött på alla råd och förbud efter ett tag att jag vill sparka bakut och göra tvärtemot bara för sakens skull.

Även hunnit med att göra klart verktygen, även om de inte blev helt lyckade kanske, svår att göra skuggor med prickar eller ränder. Även hunnit med en pratstund med grannen, som hade sina föräldrar på besök, kul att man känner nån i området iaf. Trevlig tjej är det hur som helst, kanske hänger med henne ut och går någon morgon.

Nu tänkte jag försöka skissa en del av mitt kök med hjälp av siktrutan. Ser fram emot det. Inte...

Har precis lyssnat klart på "Hjärtat får inga rynkor". Tankeväckande, optimistiskt, uppmuntrande. Även om jag just nu är mest sugen på att sitta i en bar och lyssna på jazzmusik, under ett tidigt 30-tal eller när det nu var/är. Ett svartvitt landskap, i deprimerande grått, med damer i stora hattar och vita handskar och män som röker cigarrer, har hängslen och spelar kort vid borden. Kanske blandar jag årtal och saker som inte ska blandas, men det spelar inte så stor roll. Det är min scen, den finns i mitt huvud, låt vara att den kanske inte finns i verkligheten. Det gör mig glad och sorgsen på samma gång, fast mest glad. Och också den här dagen slutar bra, även om det egentligen är imorgon nu.