Köpt dyra vandringskängor, jobbat 52-timmars vecka, firat A, påbörjat semester, förberett för vandring, firat midsommar och vandrat i Abisko. 

När man efter utbildning blir inspirerad till att ta tag i saker, och jobba med dem, men samtidigt inser att det saknas tid för att göra det, då ordniarie arbetsuppgifter kräver alltför mycket av en, och man inte ens hinner med dem under ordinarie arbetstid.

Hinner ingenting. Känner mig sjukt ineffektiv på jobbet, får inte gjort så mycket som jag borde och hittar massa annat att göra än det som är mest akut. Blir nog långa dagar framöver. Samtidigt stör jag mig på att jag är stressad över det, det borde inte behöva vara så. 

Hinner ingenting hemma heller, och orkar inte riktigt ta tag i nåt. Ska försöka städa i morgon i alla fall, samt spendera mindre tid vid datorn, vilket borde underlätta. Blir nog inte så mycket träning den här veckan dock.

Måndag 3/6 (ca 59 min)

- Fairytale HIIT Workout

- Abominable Abdominals

- Til The World Ends

- BB4: Awesomesauce Arms

- Standing Pilates by the Sea

Onsdag 5/6 (ca 48 min)

- Pop Cardio: New Year Workout

- Cray Cray Workout

- Bikini Booty Thong Workout

- 6 pack abs in 6 moves

Torsdag 6/6 (ca 59 min)

- Stretching for flexibility

- Bubble Butt Workout

- Miley Cyrus Abs

- Prom Dress Workout

- Inner Thigh Insanity

Söndag 9/6 (ca 55 min)

- Come and get fit

- Pop Kicks: Nice Legs

- Flatter My Abs

- Tough Love Handles

Vad jag läser om introverta människor, och hur jag så väl har uttryckt det själv för två år sedan, utan att veta något om det som typdrag. Så uppenbart i efterhand. Masken utåt, stormen inuti. 

Jag minns det så väl, känslan som infann sig (eller också så har jag återskapat minnet så). Efter flera dagar med i stort sett konstant (om än trevligt) sällskap, en kortare period av lugn och ro, en illusion av ensamhet, att få vara själv, om så bara för ett kort ögonblick. Energin det ger. Och jag känner så om idag, en kort paus mitt i veckan, så välbehövligt. Tid att bara vara.