Att hitta tillbaka igen, tänkt vad bra de är ändå, de gamla låtarna. Jag lyssnar på de välkända tonerna och sänder en tanke till Sonia, som en gång i tiden, förutom att fungera som min terapeut, även fick mig att upptäckta ny musik.

Annars känns det som om det är dags att dra vidare, jag tycker om min lägenhet, men i nuläget känns det inte överdrivet jobbigt om det blir så att jag säger upp den till sommaren/hösten om det blir utlandsstudier. Jag vill vidare.

Det finns så mycket annat jag vill göra, i nuläget drömmer jag om att fira in det nya året i en liten vindsvåning i Paris, eller en mysig timmerstuga mitt i de mörka norrländska skogarna (eller dalarna, det funkar det med) i minusgrader, med en muntert sprakande brasa och omgiven av tre meter snö.

Jag vill inte bli vuxen. Jag vill inte bli färdig med mina studier och vara tvungen att börja jobba för att betala av mina studielån, bara för att ta ytterligare lån för att köpa bostadsrätt eller hus. Jag vill vara ung och oansvarig, hanka mig fram på tillfälliga jobb i London eller Paris, förbättra min engelska eller lära mig prata franska, på riktigt och inte bara skolspråk.

Men det är inte riktigt jag, jag planerar saker, vill ha den tryggheten att veta vad jag ska göra den närmaste tiden, var jag ska bo och vad jag ska göra, hur jag ska få pengar. Morsans fel, hon är snäppet värre. Om jag håller mig borta hemifrån till våren och vägrar svara i telefon när nån hemifrån ringer så kommer det nog bero på det...

- Promenera ner till biblioteket och lämna tillbaka lite böcker (typ 10 st).

- Tvätta

- Städa

- Packa

- Betställa tågbiljett

- Diska

- Ringa mamma

Återstår att se ikväll vad som faktiskt blivit av...