En papperskasse och en söndergnagd förpackning som tidigare innehållit grädde, jo nåt konstigt är det under diskbänken... Å inte svarar hyresvärden i telefon heller...

Å ungefär här tror jag att jag överger alla tankar på att flytta ut på landet... Eller till hus överhuvudtaget när jag tänker efter. Och tanken på att bo på första våningen igen. Om man inte får översvämning i badrummet så får man in myror, eller möss under diskbänken...

(Kanske är det ett tecken på att jag bör undvika källsortering? Känns som om det här inte hade hänt om jag inte hade haft en papperskasse stående med kartong under diskbänken, och det hade jag inte haft om jag inte fått för mig att vara duktig och källsortera... Eller också borde jag kanske ha köpt plastkärl att lägga kartongen i så länge, svårare att tugga sig igenom...)

(För övrigt börjar jag nu få lite dåligt samvete över att jag retat mamma för att hon är rädd för möss, verkar ju inte vara mkt bättre själv... Vågar inte rota för mkt i den där kassen, av rädsla för att musen ska smita ut i resten av lägenheten och bita sönder alla elkablar...)

Har klipptid inbokad den 22:e december, men just nu har jag lite beslutsångest över hur jag ska göra med den. Funderar på om jag skulle låta håret växa ut igen, har inte haft långt hår nu på ett par år. Men samtidigt, någonstans innerst inne, vet jag hur jag brukar ändra mig när det börjar bli långt och tråkigt och bara längtar efter att klippa av det. Och det kommer ju att ta sin lilla tid och låta det växa ut, minst sagt. Samt att det blir jobbigare att färga det själv...

Som en trotsig liten treåring, gräver jag ner hälarna i marken och vägrar röra mig ur fläcken (metaforiskt menat). Istället sover jag, längtar efter ett se om Sagan om ringen-filmerna och oroar mig för att möss har bosatt sig under diskbänken (men vägrar göra något som kan bekräfta detta). Således får jag inte mycket gjort. Borde skriva klart en rapport, översätta färdigt en engelsk text och skicka iväg en massa mail som borde ha skickats för ett par veckor sedan. För att inte tala och att gå till återvinningsstation och lämpa av all kartong och gamla batterier. Och städa badrummet. Istället gräver jag ner huvudet i sanden och låtsas som ingenting. Det löser sig väl alltid på något vis...