Tanken var att köra nybörjarvideon för att få med sätt rätt tankesätt och teknik från början. Det gick skit. Orkade knappt med någonting som det kändes, benen gav jag upp efter två övningar av fyra på ena benet och en övning på andra. Det gick verkligen inte att fortsätta, det gjorde för ont. Känner mig otroligt klen och besviken på mig själv när jag inte ens klarar ett nybörjarpass fullt ut, och känns hopplöst då med en tränare som säger att det bara handlar om inställning, att ignorera smärtan. Vilket gör att jag känner mig ännu mer misslyckas som inte har tillräckligt starkt psyke. Samtidigt inser jag att det inte är en konstruktiv känsla och tanke, det är bättre att skita i det och utgå ifrån att det handlar om att jag är sjukt otränad, men att det är okej att vara det, det är okej att inte orka i början. Och istället tänka att det räcker att jag känner att jag gör så mycket att orka, att jag gör mitt bästa, och så får det ta den tid det tar innan jag orkar slutföra ett helt pass utan att vila mellan övningarna. 

Verkligen varit en turbulent eftermiddag, och känner mig mest tom just nu. Tror samtidigt det var nyttigt att få ut saker i det öppna, istället för att det ska ligga och jäsa under ytan.